Sverige behöver en digital revolution inom psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är på väg att bli Sveriges största och dyraste utmaning, inte bara inom hälso- och sjukvårdsegmentet, utan även för individen och samhället. Hur kan tekniken hjälpa oss att möta denna utmaning?

Ungefär hälften av den svenska befolkningen kommer att drabbas av psykisk ohälsa under livet. En rapport från OECD (2016) hänvisar till siffror som säger att psykisk sjukdom kostar Sverige ca 77 miljarder kronor per år. Enligt WHO (2012) kommer psykisk ohälsa att vara den största bördan för samhället 2020.

I Sverige har det länge varit fokus på att utveckla ny teknik för att göra hälso- och sjukvården effektivare, ofta kallade eHälsa-lösningar. Politiker, kliniker och leverantörer har utvecklat eHälsa-lösningar för att förbättra terapeuternas tid. Vi har redan idag tillgång till elektroniska patientregister, eRecept, laboratoriesystem och interaktionslösningar som är utformade för att vårdpersonal ska få snabb åtkomst till rätt information. Nu behöver vi ett liknande lyft med nya metoder och tekniska lösningar som kan förbättra behandlingen inom mentalvården.

Läs också: Den digitala arbetsplatsen: En mänsklig rättighet att logga ut?

Krävande att få hjälp

Det tar lång tid att få bra mentalvård. Psykisk ohälsa upptäcks ofta sent och patienter drar sig för att kontakta hjälpcenter. Dålig kapacitet och långa väntelistor är välkända fenomen inom både psykiatrisk vård och privatpraktiserande psykologer. Under behandlingen lever patienten till stor del utanför psykiatrivården och dess stöd. Det har konsekvenser för patienten och för de anhöriga samt vänner och arbetskamrater.

Teknik inom mentalvård

Det drar ofta ut på tiden under perioden som patienten inte har kontinuerlig kontakt med hälsovården och patientens hälsa och ekonomi sätts på prov. Här kan tekniken göra skillnad. Det finns lösningar där man kan genomgå behandlingsprogram via internet – ensam eller med minimal tillsyn av vårdpersonal – för sjukdomar såsom social ångest, panik, depression och sömnproblem. Detta görs till exempel vid Stockholms läns landsting, där patienter får genomgå ett självständigt 12-veckors program med information, verktyg och övningar, med kort veckovis telefonuppföljning från en terapeut. Det finns appar som hjälper till att övervinna fobier, hantera stress och utmana tankemönster. Apparna hjälper dig att skapa personliga planer för att exponera dig för din rädsla och i förlängningen även övervinna eventuella hinder. Vissa innehåller också innehåll kopplat till fobin, till exempel bilder och filmer som du kan utsättas för att tränas upp. Tekniska verktyg kan också påminna dig om och motivera dig att göra hemuppgifter och hälsofrämjande aktiviteter mellan konsultationer genom kalenderinställningar och pushnotiser. Det finns även program som registrerar aktiviteter hos bipolära patienter och varnar när man antas närma sig en manisk period.

Läs också: Jobbsnack utan plan och strategi

Den största oanvända resursen är patienten

Tekniken kan minska patientköer, öka tillgången till behandling, effektivisera behandlingen och frigöra terapeuternas tid. De lösningar som finns i dag och som kommer att utvecklas kan med fördel användas av patienten själv och avlasta den hårt ansträngda hälso-och sjukvården.

Vi tror att den stora potentialen och outnyttjade resursen inom vården är patienten själv. Låt de patienter som kan och önskar få möjlighet att delta mer i behandlingen och få den tillhörande friheten. Sverige behöver en digital revolution genom digitalisering av hälso-och sjukvården inom psykisk ohälsa.

 
Inläggsförfattare är Michelle Jensen på Sopra Steria Norge och vi har anpassat inlägget till den svenska marknaden.
 

Sopra Steria is an European leader in digital transformation. Combining high quality and performance services, added value and innovation, Sopra Steria enables its clients to make the best use of digital technology.

Kommentera