Datavisualisering: Nyckeln till att förstå din data?

Datavisualisering kan vara engagerande, informativ och svaret på dina frågor, men kan också generera nya problem som man inte kunnat förutse.

«For many companies data visualization is still a hygiene factor; necessary but not crucial»

Citatet ovan är hämtat från en artikel som handlar om varför det är så få som specialiserar sig inom datavisualisering, många satsar hellre på att bli data scientists eller frontend utvecklare. Många verksamheter har förstått vinsten man får av att bli duktiga på att utnyttja den data de har tillgång till – många har redan kommit långt i den processen. Det är därför synd att se att det är såpass lite fokus på bra datavisualisering.

Vad handlar egentligen datavisualisering om? Bra datavisualisering handlar om kommunikation. Data i sig är väldigt komplext; en människa får inte ut något av att läsa miljoner av miljoner datapunkter. Även några hundra punkter i en tabell blir för många. Därför är datavisualisering ett av de starkaste verktygen som finns för att tyda din data över tid. «En bild säger mer än tusen ord» och det gäller även för datavisualisering, om inte i ännu större grad.

Läs också: Maskininlärning: Nästa steg efter Big Data

Hjärnan är bra på att jämföra

Vår hjärna är dålig på att läsa siffror. Den är lat och får jobba med att hålla många siffror i minnet åt gången, så att jämföra tal mot varandra kan vara jobbigt. Vår hjärna är däremot väldigt bra på att jämföra två tal som står bredvid varandra. Ta till exempel talen 873 och 3492, vad är förhållandet mellan dessa två? Man måste räkna lite, hjärnan blir trött, och du kanske distraheras av något; «Hey, jag fick en like på Facebook!», kolla om det har hänt något på Aftonbladet sen sist och vips, så har man glömt vad man letade efter. Ta en titt på diagrammet nedan, hur snabbt ser du förhållandet mellan talen?


Figur 1: Visuell jämförelse av två tal

Det gick fortare än när du bara fick talen presenterade, eller hur? Om du räknar lite kommer du fram till att 873 är exakt en fjärdedel av 3492, men få av oss upptäcker det bara när de får se siffrorna. En visualisering ger fortare en indikation på förhållandet mellan dem och för många är det detta förhållande som betyder något.

Läs också: Den digitala arbetsplatsen: En mänsklig rättighet att logga ut?

Prioritera inte ned kommunikationen

För att bli en datadriven verksamhet måste ledningen besluta sig för att prioritera att satsa på data som beslutsunderlag istället för att använda magkänslan. För att göra datavisualisering till en prioritet så måste någon besluta sig för att detta är en prioritet. På samma sätt som att data ska vara viktigt, måste datavisualiseringar, kommunikation av data, vara viktigt. De anställda måste läras upp till att använda den datavisualisering som idag finns att tillgå, och de bör lära sig att kunna läsa mer avancerade diagram än cirkel-, linje- och stapeldiagram.

Bra datavisualisering är engagerande, informativ och svaret på dina frågor, men kan också generera nya problem som man inte kunnat förutse. Använd inte en massa tid på att samla data, tvätta den och slå ihop den med annan spännande data, för att sen använda minimalt med tid för att göra ett diagram! Datavisualisering handlar om kommunikation och kommunikation är aldrig bra att nedprioritera.

Läs också: Jobbsnack utan plan och strategi

Bonus: En av de mer intressanta datavisualiseringarna som jag har kommit över på sistone ser ni här nedanför. Denna datavisualisering av Andrew Elliott visar hur sömncykeln (visat med blå färg) för ett nyfött barn utvecklar sig över tid. Den innersta cirkeln representerar dagen då barnet föds. Varje cirkel representerar ett dygn där midnatt är högst upp, så att diagrammet kan läsas som en klocka. Man kan tydligt se att barnet stadigt sover mer och mer om natten ju äldre barnet blir.

Denna utveckling skulle varit svår att visa med mer «vanliga» diagram som t.ex. ett linjediagram. Visualiseringen kan användas för att visa utveckling över tid, till exempel från idag och en månad framåt, där den innersta cirkeln är den första dagen i en månad och sista dagen i månaden är ytterst. Andra intressanta exempel på när ett liknande diagram kan användas är; tryck på elnätet, vattenförbrukning eller passagerare i kollektivtrafiken med flera.


Figur 2: Utveckling av ett nyfött barns sömncykel, diagram av Andrew Elliott

 
Inläggsförfattare är Martin Keseler Barland på Sopra Steria Norge och vi har anpassat inlägget till den svenska marknaden.
 

Sopra Steria is an European leader in digital transformation. Combining high quality and performance services, added value and innovation, Sopra Steria enables its clients to make the best use of digital technology.

Kommentera