Tillgänglighet på webben – en mänsklig rättighet

Vi lever i ett konstant flöde av information och det kan vara svårt att hinna med att inkludera alla och undvika diskriminering av olika användargrupper. Vad innebär egentligen tillgänglighet på webben? Är det bara ett buzzword eller något som faktiskt verkar för en inkluderande webb och som kan vara den avgörande skillnaden för enskilda individer?

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att skapa webbsidor och gränssnitt som inte gick att föreställa sig vid början på 90-talet. Idag kan vi bland annat optimera innehåll för att öka konverteringsgraden, men också tillgänglighetsanpassa och göra information och kunskap tillgänglig för alla, oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar. Lyssnar vi på webbens grundare är det också just detta som är målet.

“The power of the Web is in its universality. Access by everyone regardless of disability is an essential aspect.” – Tim Berners-Lee, skapare av World Wide Web

Vad är tillgänglighet?

Det kan vara svårt att sätta sig in i hur vardagen ser ut för de som har en funktionsnedsättning, om man själv inte upplevt hur det är. Frustration kan uppstå av att inte hitta eller kunna navigera till det du letar efter, trots att förväntningen är att göra det utan problem. Det kan leda till förvirring och uppgivenhet, motsatsen till vad god design  strävar efter och vill åstadkomma. Kort sagt finns det användare som behöver en anpassad struktur och design för att kunna ta till sig samma information som användare som inte behöver denna anpassning, men vad innebär det egentligen?

Det skulle kunna delas upp i två sorters tillgänglighet, fysisk och digital. Den fysiska tillgängligheten är mer påtaglig, då vi överallt i samhället stöter på anpassningar som ramper för rullstolar, punktskrift, prioriterade sittplatser med mera.

Ramp

Ramp, för exempelvis rullstol, som ökar den fysiska tillgängligheten.

 

Digital tillgänglighet

Digital tillgänglighet och tillgänglighet på webben syftar till att webbplatsen ska kunna stödja, liksom fysiska attribut gör, interaktionen för personer som behöver någon form av anpassning. Hjälpmedel som stödjer användaren att uppfatta innehåll och hitta rätt kan till exempel vara att text kompletteras med beskrivande ikoner. Även färg kan användas för att tydliggöra tolkningen av ett budskap, men då som ett komplement då även färgseendet kan variera från en person till en annan. En annan aspekt är att webbsidans olika delar är korrekt och tydligt namngivna i koden så att skärmuppläsare kan hitta och läsa upp dem för användaren.
Meddelanden

Bild som visar på att inte enbart använda text för att förmedla information, exempel på digital tillgänglighet som erbjuder både färg, ikon och text för att förmedla information.

 

Eftersom alla användare är unika finns det många fallgropar, men vissa är mer vanligt förekommande. Exempelvis kan rörlighet och koordination påverka om det går att träffa objekt med muspekare, objekten kan behöva vara större eller så vill användaren kunna navigera genom att tabba på tangentbordet. Synförmåga kan påverka om vägledande tecken eller ord syns. Storlek, färgkontrast och typsnitt kan behöva anpassas för att möta användarnas behov alternativt att en skärmläsare kan uppfatta allt innehåll på sidan. Detta är två av många exempel som vi måste ta hänsyn till och designa för när vi utvecklar webbplatser och andra tekniska lösningar.

 “Accessibility allows us to tap into everyone’s potential.” ― Debra Ruh, författare till Inclusion Branding: Revealing Secrets to Maximize ROI och stark förespråkare av inkludering av funktionshindrade.

Lagkrav på tillgänglighet

Sedan 1 januari 2019 är det lagkrav på att digital offentlig service skall vara tillgänglig. Lagkravet gäller offentliga aktörer och skall vara uppfyllda vid lite olika tillfällen beroende på vad det berör och när det lanserats, men i korthet så gäller dessa datum för anpassning:

  • Nya webbplatser 23 september 2019
  • Befintliga webbplatser 23 september 2020
  • Mobila applikationer 23 juni 2021
  • Intranät och extranät som publicerats efter 23 september 2019 skall uppfylla lagkravet. För befintliga intranät och extranät som publicerats innan dess skall uppfylla kraven när de genomgår en omfattande revision.

Dessutom skall:

  • Användare erbjudas möjlighet att påtala brister som rör tillgängligheten.
  • Offentliga aktörer regelbundet tillhandahålla en tillgänglighetsredogörelse som bland annat beskriver hur den aktuella webbplatsen eller applikationen lever upp till kraven. Samt länka till aktuell instans med tillsynsansvar (DIGG).

Varför ska du tillgänglighetsanpassa?

Förutom det lagliga kravet finns det andra värden som spelar in. Genom att från projektstart ta hänsyn till tillgänglighet kan vi skapa behagligare och mer användbar design för alla. Att inkludera tillgänglighetsanpassning tidigt i processen medför också att arbetet inte kommer som en mindre chock i slutet av projektet. Dessutom kan webbplatsen byggas korrekt från start, utan att ändringar behöver göras vid senare tillfälle. Istället för att göra om och göra rätt, gör rätt från början. Det kommer spara tid, kraft och pengar.

Med rätt kunskap är det enkelt att öka tillgängligheten, dessutom utan att påverka sidans visuella utförande. Du kan exempelvis bygga in dolda funktioner som visar sig enbart om användaren tabbar sig igenom en sida. Eller en sådan enkel handling som att använda en grafisk profil med höga färgkontraster för att undvika att information försvinner. Nedan finns exempel som visar vilken skillnad det kan bli av att placera färger i olika kombinationer. I den vänstra sektionen används färgerna i kombinationer som ger höga kontraster och god läsbarhet. Till höger används samma färger, men i kombinationer som ger lägre kontraster och sämre läsbarhet. Det är samma färger, men de används på olika sätt, något som kan vara mycket avgörande för användaren. Det är enkla medel, men för användaren kan det vara den avgörande faktorn.

Färgpalett med kontraster

Färgpalett som visar bra och sämre kontraster.

 

Hur skapar du en tillgänglig webb?

  • Anlita expertis som hjälper dig att tillgodose tillgänglighetskraven, exempelvis en UX Designer eller en användbarhetsexpert.
  • Påbörja tillgänglighetsanpassningen tidigt i projektet och utvärdera löpande. Användartesta gärna din design på personer med olika funktionsvariationer, för att säkerställa god tillgänglighet.
  • Det finns mängder av verktyg som kan hjälpa dig att hitta fallgropar inom tillgänglighet. Några exempel är Funkify och Chromevox, som båda kan användas direkt i en Chrome-webbläsare.
  • Att tillgänglighetsanpassa innebär att inkludera, inte separera användare som kräver speciella funktioner. Bygg därför inte separata webbsidor, utan en som fungerar för alla.
  • Det finns tydliga checklistor som syftar till att uppnå kraven på tillgänglighet som är ett enkelt sätt att täcka flera spektrum. Hos Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) finns en omfattande standardchecklista som är ett bra hjälpmedel.

 

Inlägget är skrivet av Linnea Hardsjö, UX Designer på Sopra Steria.

Linnea Hardsjö

Kommentera